De två änglarna kom till Sodom om kvällen. Lot satt då vid Sodoms port, och när Lot såg dem reste han sig för att möta dem. Han böjde sig med ansiktet mot marken
och sa: ”Mina herrar, lyssna, kom med till er tjänares hus och övernatta. Där kan ni tvätta fötterna och sedan fortsätta er färd tidigt i morgon.” De svarade: ”Nej, vi blir på torget över natten.”
Lyssna nu, jag har två orörda döttrar. Låt mig föra ut dem till er så kan ni göra vad ni vill med dem. Gör bara inte något mot dessa män som fått skydd under mitt tak.”
Men de svarade: ”Flytta på dig!” Och de sa: ”Han kom hit som främling och nu gör han sig till domare! Nu ska vi göra mer illa mot dig än mot dem.” Och de pressade hårdhänt mot Lot och var nära att slå in dörren.
Då gick Lot ut och sa till sina svärsöner, de som skulle få hans döttrar: ”Fort, ta er härifrån, för Herren tänker ödelägga staden!” Men svärsönerna trodde att han skämtade.
I gryningen drev änglarna på Lot och sa: ”Res dig upp och ta med dig din hustru och dina båda döttrar som är här, annars går du under när staden straffas.”
Men Lot tvekade. Då tog männen honom, hans hustru och hans båda döttrar i handen. De förde honom bort utanför staden, för Herren var nådefull mot honom.
När de hade fört ut dem, sa en av männen: ”Fly för livet! Se dig inte tillbaka och stanna inte någonstans på slätten. Fly till bergen så att du inte går under.”
”Lyssna, din tjänare har funnit nåd för dina ögon. Och du har visat mig stor kärlek genom att rädda mig. Men jag kan inte fly till bergen, förödelsen hinner ifatt mig och jag skulle dö.
Lot lämnade Soar och bosatte sig i bergsbygden med sina båda döttrar, för han vågade inte bo kvar i Soar. Så han bodde med sina båda döttrar i en grotta.
Nästa dag sa den förstfödde till den yngre: ”Lyssna, jag låg med far i natt. Nu berusar vi honom med vin även denna natt. Därefter går du in och ligger med honom så att vi får barn genom vår far.”