Josef blev förd ner till Egypten. Potifar, en egyptier som var hovman hos farao och befälhavare för livvakterna, köpte honom av ismaeliterna som hade fört honom dit.
Från den stund han satte honom över sitt hus och allt han ägde, välsignade Herren egyptierns hus för Josefs skull. Herrens välsignelse vilade över allt som var hans, i huset och på marken.
Men han vägrade och sa till sin herres hustru: ”När min herre har mig i sin tjänst bekymrar han sig inte om något i huset. Allt han äger har han lämnat i mina händer.
Ingen är större i detta hus än jag, och inget nekar han mig - utom dig, eftersom du är hans hustru. Hur skulle jag då kunna göra något så ont och synda mot Gud?”
ropade hon på männen i huset och sa till dem: ”Titta! Min man har fört in till oss en hebreisk man som gör oss till åtlöje. Han kom till mig och ville ligga med mig, men jag ropade så högt jag kunde.