Jag har inte bott i ett hus från den dag jag förde Israels söner upp från Egypten till denna dag. Jag har flyttat omkring i ett tält, i en tälthelgedom.
Jag har färdats överallt med alla Israels söner. Sa jag någonsin ett ord till någon av Israels stammar, som jag satte till herdar för mitt folk Israel: ’Varför har ni inte byggt mig ett cederhus?’
Säg nu till min tjänare David: Så säger härskarornas Herre: Jag hämtade dig från betesmarken där du följde fåren, och satte dig till furste över mitt folk Israel.
som på den tid då jag insatte domare över mitt folk Israel. Jag ska ge dig ro från alla dina fiender. Nu kungör Herren för dig att Herren ska bygga ett hus åt dig.
När dina dagar fullbordats och du vilar hos dina fäder ska jag resa upp en ättling till dig, av ditt eget kött och blod. Jag ska befästa hans kungadöme.
Och ändå var det för lite i dina ögon, Herre Jahve. Du har även talat om din tjänares hus i framtiden. Detta är till undervisning för mänskligheten, Herre Jahve.
Vilka är som ditt folk Israel, ett enastående folk på jorden? Gud friköpte folket åt sig som sitt eget och gjorde sitt namn känt. Du gjorde stordåd för dem och respektingivande gärningar för ditt land, inför ditt folk som du friköpte från Egypten och andra folk och deras gudar.
För du, härskarornas Herre, Israels Gud, har uppenbarat detta för din tjänare: ’Jag ska bygga ett hus åt dig.’ Därför har din tjänare fått mod att be denna bön till dig.
Var nu villig och välsigna din tjänares hus så att det förblir för evigt inför dig. För du, Herre Jahve, har talat, och genom din välsignelse ska din tjänares hus bli välsignat för evigt.”