Gudsmannen frågade: "Var föll den i?" Han visade honom stället. Elisa högg då av ett stycke trä och kastade i det just där yxan fallit i vattnet och fick järnet att flyta upp.
Då sände Israels kung folk till den plats som gudsmannen hade angivit för honom och varnat honom för. Och han aktade sig noga där. Detta hände inte bara en eller två gånger.
Kungen i Aram blev mycket oroad över detta. Han kallade till sig sina tjänare och sade till dem: "Kan ni inte säga mig vem av de våra det är som håller med Israels kung?"
Då svarade en av hans tjänare: "Så är det inte, min herre konung. Men Elisa, profeten i Israel, meddelar Israels kung varje ord du talar i din sovkammare."
När gudsmannens tjänare tidigt på morgonen steg upp och gick ut, se, då hade en här med hästar och vagnar omringat staden. Tjänaren sade till gudsmannen: "O, min herre, vad skall vi ta oss till?"
Och Elisa bad: " Herre, öppna hans ögon, så att han ser." Då öppnade Herren tjänarens ögon, och han fick se att berget var fullt av hästar och vagnar av eld runt omkring Elisa.
När arameerna drog ner mot honom bad Elisa till Herren och sade: "Slå detta folk med blindhet." Och Herren slog dem med blindhet, så som Elisa hade bett.
Elisa sade då till dem: "Det här är inte den rätta vägen eller den rätta staden. Följ mig, så skall jag föra er till den man som ni letar efter." Och han förde dem till Samaria.
Han svarade honom: "Du skall inte hugga ner dem. Hugger du ner dem som du har tagit till fånga med svärd och båge? Sätt fram mat och vatten åt dem, låt dem äta och dricka och låt dem sedan gå tillbaka till sin herre igen."
Då lät han laga till en stor måltid åt dem. Och när de hade ätit och druckit lät han dem gå, och de gick tillbaka till sin herre igen. Sedan kom det inte mer några arameiska strövskaror in i Israels land.
Det blev stor hungersnöd i Samaria. De belägrade det ända till dess att ett åsnehuvud kostade åttio siklar silver och en fjärdedels kab duvspillning fem siklar silver.
Och kungen frågade henne: "Vad vill du?" Hon svarade: "Kvinnan där sade till mig: Tag hit din son, så att vi får äta honom i dag, så äter vi min son i morgon.
Elisa satt i sitt hus och de äldste satt hos honom. Kungen sände en man framför sig, men innan sändebudet hann fram, sade Elisa till de äldste: "Ser ni, hur denne mördarson skickar hit en man för att ta mitt huvud? Men se till att ni stänger igen dörren och spärrar vägen för honom med den, när den utskickade kommer. Nu hör jag också ljudet av hans herres steg efter honom."
Medan han ännu talade med dem, kom sändebudet ner till honom och sade: "Se, detta onda är från Herren. Varför skulle jag längre kunna hoppas på Herren?"