Elisha sa till kvinnan vars son han hade uppväckt till livet: ”Bryt upp och ge dig av med ditt husfolk och bosätt dig var du kan! För Herren har kallat på svält och den ska förbli över landet i sju år.”
Just som han berättade för kungen hur Elisha hade uppväckt en död, kom kvinnan vars son Elisha uppväckt till livet. Hon vädjade till kungen om att återfå sitt hus och sin mark. Då sa Gehasi: ”Min herre kung, det här är kvinnan! Och det här är hennes son, som Elisha uppväckte!”
Kungen ställde frågor till kvinnan, som svarade. Sedan utsåg kungen en hovman för henne, och sa: ”Återlämna all hennes egendom och all avkastning från marken, från den dag hon lämnade landet till nu.”
Så Hasael gick honom till mötes med gåvor, fyrtio kamelers last av allt det bästa i Damaskus. Han kom och ställde sig inför Elisha och sa: ”Din son Ben-Hadad, kungen av Aram, har sänt mig till dig och vill veta om han kommer att överleva sin sjukdom?”
Hasael frågade: ”Varför gråter min herre?” Han svarade: ”Därför att jag vet vilken ondska du tänker utsätta Israels söner för. Du kommer att eldhärja deras befästningar, döda deras unga män med svärd, krossa deras spädbarn och skära upp deras gravida kvinnor.”
Hasael sa: ”Hur skulle din tjänare, en hund som jag, kunna utföra sådana stordåd?” Elisha svarade: ”Herren har uppenbarat för mig att du ska bli kung över Aram.”
Han vandrade i de israelitiska kungarnas fotspår, så som Ahabs hus hade gjort, för hans hustru var en dotter till Ahab. Han gjorde det som var ont i Herrens ögon.
Så Joram drog över till Sair med alla sina vagnar. På natten gick han till angrepp mot edomiterna som hade omringat honom och vagnsbefälen. Men krigsfolket flydde till sina tält.
Då återvände kung Joram för att i Jisreel läka såren som arameerna hade tillfogat honom vid Rama i kriget mot kung Hasael av Aram. Sedan for Judas kung Ahasja, Jorams son, ner till Jisreel för att besöka Joram, Ahabs son, eftersom han låg sjuk.