Och Salomo sände följande budskap till Huram, kungen i Tyros: ”Gör detsamma mot mig som du gjorde för min far David när du sände honom cederträ, så han kunde bygga sig ett hus att bo i.
Lyssna, jag tänker bygga ett tempel åt Jahve, min Guds namn, och helga det åt honom. Där ska det tändas väldoftande rökelse inför hans ansikte och det ska alltid ligga närvarobröd framme. Brännoffer ska frambäras morgon och kväll, på sabbaterna, vid nymåne och vid högtiderna för Jahve vår Gud. Detta är för all framtid stadgat för Israel.
Men vem kan bygga ett hus åt honom? Himlen och himlarnas himmel rymmer ju inte honom. Och vem är jag att bygga ett hus åt honom, annat än för att tända rökelse inför honom?
Sänd mig nu en händig och vis man som kan arbeta i guld, silver, koppar och järn samt i purpurrött, karmosinrött och violett garn och som är en skicklig gravör. Han ska arbeta med de skickliga hantverkare som jag har här i Juda och Jerusalem och som min far David skaffat.
Sänd mig också cederträ, cypressträ och sandelträ från Libanon, för jag vet att dina tjänare är skickliga timmerhuggare i Libanon. Och mina tjänare ska arbeta med dina tjänare.
Och Huram tillade: ”Lovprisad är Jahve, Israels Gud, himlens och jordens Skapare! Han har gett kung David en vis son som är begåvad med omdöme och förstånd, så att han kan bygga ett tempel åt Jahve och ett kungapalats åt sig själv.
Han är son till en av Dans döttrar och hans far är från Tyros. Han är duktig att arbeta i guld och silver, koppar, järn, sten och trä, samt i purpurrött, violett, vitt och karmosinrött garn. Han är också skicklig gravör och kan utföra allt han blir ålagd. Han ska arbeta med dina och min herres, din far Davids, skickliga män.
Vi ska då hugga så mycket timmer i Libanon som du behöver. Det ska vi föra till dig i flottar sjövägen till Jafo, och därifrån kan du forsla det upp till Jerusalem.”