Några män kom och sa till Joshafat: ”En stor styrka kommer emot dig från landet på andra sidan Döda havet, från Aram. De är i Hasason-Tamar.” Det är En-Gedi.
Han sa: ”Jahve, våra fäders Gud, är inte du Gud i himlen? Du som råder över alla folkens riken. I din hand är kraft och makt, och ingen kan stå dig emot.
’Om något ont drabbar oss: svärd, straffdom, pest eller svält, då ska vi träda fram inför detta tempel och inför ditt ansikte, för ditt namn är i detta tempel. Vi ska ropa till dig i vår nöd, och du ska lyssna och frälsa.’
Se nu männen från Ammon, Moab och Seirs bergsbygd! Du lät ej Israel invadera dem när de kom från Egypten, utan Israel tog en omväg och lät bli att utrota dem.
Han sa: ”Lyssna, alla i Juda och Jerusalems invånare och kung Joshafat! Så säger Herren till er: Var inte rädda och bestörta för denna stora styrka, för striden är inte er utan Guds.
Det är inte ni som ska strida. Stig bara fram och inta position så ska ni få bevittna Herrens frälsning. Han är med er, Juda och Jerusalem. Var inte rädda och bestörta. I morgon ska ni gå ut mot dem. Herren är med er.”
När de tidigt nästa morgon drog ut mot Tekoas öken steg Joshafat fram och sa: ”Lyssna på mig, Juda och Jerusalems invånare! Tro på Jahve er Gud så består ni, tro på hans profeter så går det er väl.”
Efter att ha rådgjort med folket valde han ut sångare som skulle prisa Herren i helig skrud. De drog ut framför armén medan de sjöng: ”Tacka Herren, för hans kärlek är evig!”
Så fort de började sjunga och lova, ordnade Herren ett angrepp bakifrån på männen från Ammon, Moab och Seirs bergsbygd som hade kommit mot Juda. Och de blev slagna.
Männen från Ammon och Moab reste sig mot folket från Seirs bergsbygd för att helt förinta dem. Och när de hade utplånat folket från Seir hjälptes de åt att förgöra varandra.
När Joshafat och hans folk kom dit för att ta byte, fann de varor och värdesaker bland liken i stor mängd. De tog mer än de kunde bära, och de fortsatte plundra i tre dagar eftersom bytet var så stort.
Därefter återvände med glädje alla Judas och Jerusalems män, med Joshafat i spetsen, till Jerusalem, eftersom Herren låtit dem glädja sig över sina fiender.
Så regerade Joshafat över Juda. Han var trettiofem år när han blev kung. Han regerade tjugofem år i Jerusalem. Hans mor hette Asuba, dotter till Shilhi.
Då profeterade Elieser, Dodavahus son från Maresha, mot Joshafat: ”Eftersom du allierat dig med Ahasja ska Herren krossa ditt verk.” Och skeppen förliste och kunde inte segla till Tarshish.