Våra fäder var trolösa. De gjorde det som var ont i Jahves, vår Guds, ögon. De övergav honom. De vände sitt ansikte bort ifrån Herrens boning och vände ryggen till.
Därför kom Herrens vrede över Juda och Jerusalem. Han har gjort dem till ett avskräckande exempel, till häpnad och förakt. Detta kan ni själva bevittna.
Då reste sig leviterna: av Kehats ätt Mahat, Amasajs son, och Joel, Asarjas son, av Meraris ätt Kish, Abdis son, och Asarja, Jehallelels son, av Gershons ätt Joa, Simmas son, och Eden, Joashs son,
Så prästerna gick in i det inre av Herrens hus för att rena det. All orenhet som de fann i Herrens tempel bar de ut på förgården. Där tog leviterna emot det och bar ut det till Kidrondalen.
De började helgandet på första dagen i första månaden. På åttonde dagen i månaden hade de hunnit till Herrens förhall. De helgade sedan Herrens hus under åtta dagar. På sextonde dagen i första månaden var de färdiga.
De förde fram sju tjurar, sju baggar, sju lamm och sju bockar som syndoffer för kungadömet, helgedomen och för Juda. Kungen befallde Arons söner, prästerna, att offra dem på Herrens altare.
De slaktade tjurarna, och prästerna tog blodet och stänkte det på altaret. De slaktade baggarna och stänkte blodet på altaret. De slaktade lammen och stänkte blodet på altaret.
Prästerna slaktade dem och bar fram blodet som ett syndoffer på altaret till försoning för hela Israel. För kungen hade befallt att dessa brännoffer och syndoffer skulle offras för hela Israel.
Han ställde upp leviterna i Herrens tempel med cymbaler, lyror och harpor, enligt befallning från David och kungens siare Gad och profeten Natan. För det var Herren som hade befallt detta genom sina profeter.
Hiskia befallde att brännoffret skulle frambäras på altaret. Samtidigt som offret frambars började sången till Herren att ljuda tillsammans med trumpeterna, med ackompanjemang av instrument från Israels kung David.
Hiskia tog till orda: ”Ni har nu blivit vigda åt Herren. Träd fram med slaktoffer och tackoffer till Herrens tempel.” Så församlingen förde fram slaktoffer och tackoffer. Alla med villigt hjärta kom med brännoffer.
Men prästerna var för få för att kunna flå alla brännofferdjuren. Därför hjälpte deras bröder leviterna dem tills arbetet var färdigt och prästerna hade helgat sig. För leviterna var mer angelägna än prästerna att helga sig.
Till den stora mängden brännoffer kom därtill fettstyckena från fredsoffren samt dryckesoffren som hörde till brännoffren. Så återupprättades tjänsten i Herrens tempel.