Alla Israels söner såg elden komma ner och de såg Herrens härlighet över templet. Då föll de ner på den stenlagda gården med ansiktet mot marken och tillbad och tackade Herren: ”För han är god och hans trogna kärlek är evig.”
Prästerna stod på sina platser. Leviterna stod med Herrens musikinstrument som kung David gjort, för att de skulle tacka Herren för att hans trogna kärlek är evig. David lovprisade med dem. Prästerna stod mitt emot dem och trumpetade, och hela Israel stod upp.
Och Salomo helgade den mellersta delen av förgården framför Herrens tempel. Där frambar han brännoffren och fettstyckena av fredsoffret, eftersom kopparaltaret som Salomo hade låtit göra var för litet för brännoffret, matoffret och fettstyckena.
Vid det tillfället firade Salomo högtiden i sju dagar och med honom hela Israel. Det var en mycket stor församling, från Lebo-Hamat till Egyptens bäck.
Den tjugotredje dagen i sjunde månaden sände han folket hem till sina tält. Deras hjärtan var överlyckliga över det goda som Herren hade gjort mot David och Salomo och mot sitt folk Israel.
Men om då mitt folk, som är kallade efter mitt namn, ödmjukar sig, ber, söker mig och tar avstånd från sina onda vägar, då ska jag lyssna från himlen, förlåta deras synd och bota deras land.
då ska jag rycka upp er ur mitt land som jag gav er. Och templet som jag helgat åt mitt namn ska jag bannlysa från mitt ansikte och göra till ett ordspråk och en nidvisa bland alla folk.
Folk ska svara: Därför att de övergav Jahve, sina fäders Gud, som hade fört dem ut från Egypten, och höll sig till andra gudar och tillbad och tjänade dem. Därför sände han all denna ofärd över dem.”