Jag samlade dem vid floden som flyter mot Ahava. Där slog vi läger i tre dagar. När jag tog en närmare titt på folket och prästerna fann jag inga leviter där.
Jag sände dem till Iddo, huvudmannen i Kasifja, med ett budskap till Iddo och hans bröder, tempeltjänarna i Kasifja, att de skulle sända oss tjänare till vår Guds hus.
Eftersom vår Guds goda hand var över oss sände de till oss Sherebja, en förståndig man av Mahlis släkt, son till Levi, son till Israel, samt Sherebjas söner och bröder, arton män.
Jag utlyste en fasta vid floden Ahava. Detta för att vi skulle ödmjuka oss inför vår Gud och be honom om en trygg resa för oss, våra barn och all vår egendom.
För jag skämdes för att be kungen om soldater och ryttare till vårt beskydd mot fiender på vägen. Vi hade ju sagt till kungen: ”Vår Gud håller sin goda hand över alla som söker honom, men hans mäktiga vrede är över alla som överger honom.”
Jag vägde upp åt dem silvret, guldet och kärlen, den gåva till vår Guds hus som kungen och hans rådgivare och ämbetsmän och alla israeliterna där hade skänkt.
Håll vakt och ta vara på det tills ni kan väga upp det i Jerusalem i kamrarna i Herrens hus inför de främsta prästerna och leviterna och de främsta inom Israels familjer.”
Vi bröt upp från floden Ahava på tolfte dagen i första månaden och begav oss till Jerusalem. Vår Guds hand var över oss och han räddade oss från fiender och från bakhåll på vägen.
På fjärde dagen blev silvret, guldet och kärlen uppvägt i vår Guds hus. Det överlämnades till prästen Meremot, Urias son. Med honom var Eleasar, Pinehas son, och leviterna Josabad, Jeshuas son, och Noadja, Binnujs son.
De landsflyktiga som återvänt från fångenskapen frambar brännoffer åt Israels Gud: 12 tjurar för hela Israel, 96 baggar, 77 lamm, och som syndoffer 12 bockar. Allt som brännoffer åt Herren.
De överlämnade kungens förordningar till kungens satraper och till ståthållarna i provinsen väster om Eufrat, och dessa understödde folket och Guds hus.