Under sitt tredje regeringsår höll han ett gästabud. Inför honom kom alla hans furstar och tjänare, Persiens och Mediens befälhavare, adelsmännen och provinsernas furstar.
När de dagarna var över höll kungen ett gästabud för allt folk som fanns i Susas borg, från den högste till den lägste. Festen varade sju dagar i den inhägnade trädgård som tillhörde kungapalatset.
Draperier av vita och violetta tyger var uppsatta med vita och purpurröda band till silverstänger på marmorpelare. Divaner av guld och silver stod på ett golv med grön och vit marmor, pärlemor och ädelsten.
Den sjunde dagen, när kung Ahasveros var upprymd av vinet, gav han en befallning till Mehuman, Bizzeta, Harbona, Bigta, Abagta, Zetar och Karkas, de sju eunucker som tjänstgjorde hos honom.
De skulle föra drottning Vashti inför kungen med kunglig krona på huvudet. Han ville att folken och furstarna skulle få se hennes skönhet, för hon var så vacker.
Hans närmaste män var Karsena, Setar, Admata, Tarshish, Meres, Marsena och Memukan. Dessa sju furstar i Persien och Medien stod kungen nära och var högst rankade i riket.
Memukan svarade inför kungen och furstarna: ”Drottning Vashti har inte bara förbrutit sig mot kungen utan mot alla furstar och folk i alla kung Ahasveros provinser.
Drottningens beteende kommer att bli känt för alla kvinnor och få dem att förakta sina män och säga: ’Kung Ahasveros befallde att drottning Vashti skulle föras inför honom, men hon vägrade komma.’
Redan i dag när furstinnorna i Persien och Medien får höra om drottningens beteende kommer de att säga samma sak till alla kungens furstar. Det kommer att leda till förakt och ständiga gräl.
Om det behagar kungen, låt då ett kungligt påbud som ej kan upphävas skrivas in i Persiens och Mediens lagar. Låt det stå att Vashti aldrig mer får komma inför kung Ahasveros. Kungen bör även ge hennes drottningvärdighet åt någon som är bättre än hon.
Han sände brev till alla sina provinser, till varje provins med dess egen skrift och till varje folk på dess eget språk, med påbudet att varje man skulle vara herre i sitt hus och tala sitt folks språk.