Svenskbibel (SB) 2016
|
| 1 |
| Då svarade Job: |
| 2 |
| Också i dag är min klagan trotsig. Jag orkar inget på grund av mitt jämmer. |
| 3 |
| Om jag bara kunde finna honom, komma till hans tronsal! |
| 4 |
| Jag skulle lägga fram min sak inför honom och ha munnen full med bevis. |
| 5 |
| Jag vill veta vad han svarar mig och beakta hans ord till mig. |
| 6 |
| Skulle han bemöta mig hårt med sin väldiga makt? Nej, han skulle lyssna på mig. |
| 7 |
| En rättrådig skulle vara hans motpart, jag skulle för alltid frikännas av min domare. |
| 8 |
| Men går jag mot öster är han ej där, går jag mot väster ser jag honom ej. |
| 9 |
| Verkar han i norr skådar jag det inte, vänder han sig åt söder ser jag det inte. |
| 10 |
| Han vet vägen jag gått. Prövar han mig kommer jag ut som guld. |
| 11 |
| Min fot har noga följt hans spår, jag har hållit mig på hans väg utan att avvika. |
| 12 |
| Jag har inte övergett hans läppars bud. Orden från hans mun är dyrbarare för mig än något eget. |
| 13 |
| Gud är En, vem kan ändra honom? Han gör vad han vill. |
| 14 |
| Han fullbordar sina beslut om mig, och de är många. |
| 15 |
| Därför skälver jag för hans närvaro. När jag begrundar detta fruktar jag honom. |
| 16 |
| Gud har gjort mig svag och matt. Den Allsmäktige får mig att skälva. |
| 17 |
| Ändå har inte mörkret tystat mig, det tjocka mörker som täcker mitt ansikte. |
| Spara anteckningar |
https://beblia.bible:81/BibleAudio/swedishsb2016/job/023.mp3
42
23