×

Svenskbibel (SB) 2016

Psaltaren 106

1
Halleluja! Tacka Herren, för han är god. Hans kärlek är evig.
2
Vem kan berätta om Herrens stordåd, göra känt alla hans lovvärda gärningar?
3
Saliga är de som främjar rättvisa och alltid lever rättfärdigt.
4
Herre, kom ihåg mig när du visar välvilja mot ditt folk. Kom till mig med din frälsning,
5
så att jag får uppleva dina utvaldas välgång och får del av ditt folks glädje och får vara stolt med ditt egendomsfolk.
6
Vi och våra fäder har syndat, vi har levt perverst och ondskefullt.
7
Våra fäder i Egypten beaktade inte dina mirakler. De glömde all din trogna kärlek. Och de gjorde uppror vid havet - Röda havet.
8
Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt känd.
9
Han höjde rösten mot Röda havet och det torkade. Han ledde dem genom djupen som genom en öken.
10
Han frälste dem från hatets hand, befriade dem från fiendehand.
11
Vattnet täckte deras fiender så att ingen överlevde.
12
Då trodde de på hans ord och sjöng hans lov.
13
Men de ignorerade strax vad Gud gjort, och de ville inte invänta hans plan.
14
De greps av starkt begär i öknen och satte Gud på prov i ödemarken.
15
Han gav dem vad de begärde, men sände tärande ohälsa bland dem.
16
I lägret blev de avundsjuka på Mose och Aron, Herrens helige.
17
Marken öppnade sig och svalde Datan, den slukade Abirams hop.
18
Och eld flammade mot deras hop, en eldslåga förtärde de onda.
19
Vid Horeb gjorde de en kalv och tillbad en metallavgjutning.
20
De bytte ut Guds härlighet mot bilden av en gräsätande oxe.
21
De ignorerade Gud, deras Frälsare, som hade gjort väldiga ting i Egypten,
22
mirakler i Hams land, respektingivande gärningar vid Röda havet.
23
Gud sa att han skulle utrota dem. Men Mose, hans utvalde, ställde sig i utsatt läge inför honom och avvände Guds vrede så att de inte förgjordes.
24
De föraktade det härliga landet, de trodde inte på Guds löfte.
25
De gnällde i sina tält och lyssnade inte på Herren.
26
Så han lyfte sin hand mot dem och svor att slå ner dem i öknen,
27
slå ner deras efterkommande bland folken och sprida ut dem i länderna.
28
De anslöt sig till Baal-Peor och åt av offren till livlösa gudar.
29
De vredgade Gud med sina handlingar och en plåga bröt ut bland dem.
30
Men Pinehas stod upp och avvände hotet, och plågan upphörde.
31
Det räknades honom till rättfärdighet för alla framtida släkten.
32
De gjorde Gud vred vid Meribas vatten och Mose fick lida på grund av dem,
33
för de trotsade Guds Ande och Mose läppar talade tanklöst.
34
De utrotade inte folken som Herren befallt dem,
35
utan blandade sig med folkslagen och tog efter deras livsstil.
36
De dyrkade deras avgudar vilket blev en fälla för dem.
37
De offrade sina söner och döttrar åt demoner.
38
De utgöt oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod som de offrade åt Kanaans avgudar. Landet vanhelgades av blodet.
39
De orenades genom sina handlingar och var otrogna i allt de gjorde.
40
Därför brann Herrens vrede mot sitt folk, han avskydde sitt egendomsfolk.
41
Han gav dem i folkens händer, de som hatade dem blev deras härskare.
42
Deras fiender förtryckte dem och de kuvades under deras makt.
43
Han befriade dem ofta, men de var medvetet trotsiga och sjönk allt djupare i synd.
44
Men när han hörde deras rop vände han blicken mot deras nöd.
45
Han tänkte på sitt förbund med dem och lät sig bevekas i sin oändliga kärlek.
46
Han gjorde att alla som höll dem fångna behandlade dem väl.
47
Jahve vår Gud, fräls oss! Samla oss från folken så att vi får tacka ditt heliga namn och vara stolta över dina lovvärda gärningar.
48
Lov och pris till Jahve, Israels Gud, från evighet till evighet! Och hela folket ska säga: ”Amen!” Halleluja!
Swedish Bible (SB) 2016
Svenskbibel, 2012, 2013, 2016 Ragnar Blomfelt
:
Spara anteckningar