×

Svenskbibel (SB) 2016

Psaltaren 107

1
Tacka Herren, för han är god. Hans kärlek är evig.
2
Så ska Herrens återlösta säga, dem som han befriat från fiendehand
3
och samlat från länderna, från öst och från väst, från norr och från havet.
4
Några irrade omkring i öde öknar utan att finna en stad att bo i,
5
hungriga och törstiga, utmattade själar.
6
Då ropade de till Herren i sin nöd och han räddade dem ur deras pina.
7
Han ledde dem på rätt väg till en stad att bo i.
8
De ska tacka Herren för hans trogna kärlek och för hans mirakler mot mänskligheten.
9
För en längtande själ mättar han, och en hungrig själ fyller han med allt gott.
10
Några satt i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor.
11
För de hade trotsat Guds ord och avvisat den Högstes vilja.
12
Han ödmjukade deras hjärtan med vedermödor. De föll och ingen hjälpte dem.
13
Då ropade de till Herren i sin nöd och han frälste dem ur deras pina.
14
Han förde dem ut ur mörker och dödsskugga och bröt av deras bojor.
15
De ska tacka Herren för hans trogna kärlek och för hans mirakler mot mänskligheten.
16
För han bröt ner kopparportarna och högg itu järnbommarna.
17
Några blev galna på upprorets väg, och de plågades för sina synder.
18
All mat var för dem motbjudande och de närmade sig dödens portar.
19
Då ropade de till Herren i sin nöd och han frälste dem ur deras pina.
20
Han sände sitt ord och botade dem, han räddade dem från undergång.
21
De ska tacka Herren för hans trogna kärlek och för hans mirakler mot mänskligheten.
22
De ska frambära tackoffer, och jublande berätta om hans gärningar.
23
Några seglade ut till sjöss och bedrev handel på världshaven.
24
De såg vad Herren gjort, hans mirakler i havsdjupet.
25
Han talade, och vinden reste sig, stormen lyfte vågorna,
26
de steg mot skyn, sjönk ner i djupet. Sjömännen blev matta i sin fasa,
27
de stapplade och raglade som druckna och visste varken ut eller in.
28
Då ropade de till Herren i sin nöd och han förde dem ut ur deras pina.
29
Han stillade stormen och vågorna tystnade.
30
De gladdes när vågorna lade sig, och han ledde dem till längtande hamn.
31
De ska tacka Herren för hans trogna kärlek och för hans mirakler mot mänskligheten.
32
De ska upphöja honom i folkets församling, prisa honom i de äldstes krets.
33
Han förvandlar floder till öken, källor till törstig mark,
34
bördigt land till salt jord. Detta på grund av invånarnas ondska.
35
Han förvandlar öken till sjö, torr mark till källor.
36
Där låter han hungriga slå sig ner och bygga sig en stad att bo i.
37
De sår fälten och planterar vingårdar och får en rik skörd.
38
Han välsignar dem och de blir många. Och han låter deras boskap förbli talrika.
39
Sedan blir de färre, och de bedrövas genom förtryck, ondska och ängslan.
40
Han öser förakt över de främsta och för dem vilse i väglös ödemark.
41
Men han reser upp de nödlidande från allt elände, och förökar familjerna som hjordar.
42
De rättsinniga ser det och gläds. Men all orättfärdighet tiger.
43
Den som är vis ska begrunda detta och reflektera över Herrens trogna kärlek.
Swedish Bible (SB) 2016
Svenskbibel, 2012, 2013, 2016 Ragnar Blomfelt
:
Spara anteckningar