|
| 1 |
|
| Saliga är de som lever oförvitligt, de som följer Herrens undervisning. |
|
| 2 |
|
| Saliga är de som håller hans lagbud, de som söker honom helhjärtat, |
|
| 3 |
|
| de som inte beter sig illa utan går på Guds vägar. |
|
| 4 |
|
| Du har befallt att dina påbud ska följas till punkt och pricka. |
|
| 5 |
|
| Om jag ändå på min livsväg var benägen att hålla dina lagar! |
|
| 6 |
|
| Då skulle jag inte skämmas när jag ser på alla dina befallningar. |
|
| 7 |
|
| Jag prisar dig med uppriktigt hjärta när jag lär mig dina rättfärdiga förordningar. |
|
| 8 |
|
| Jag håller dina lagar, överge mig aldrig! |
|
| 9 |
|
| Hur kan en ung man hålla sig ren på sin livsväg? Genom att följa ditt ord. |
|
| 10 |
|
| Jag söker dig helhjärtat. Låt mig inte avvika från dina befallningar. |
|
| 11 |
|
| Jag lagrar ditt ord i mitt hjärta så att jag inte syndar mot dig. |
|
| 12 |
|
| Prisad vare du, Herre! Lär mig dina lagar. |
|
| 13 |
|
| Mina läppar berättar om alla förordningar som du uttalat. |
|
| 14 |
|
| Jag gläds åt att följa dina budskap, lika mycket som över all rikedom. |
|
| 15 |
|
| Jag mediterar över dina påbud och har blicken på dina vägar. |
|
| 16 |
|
| Jag njuter av dina lagar, jag glömmer inte ditt ord. |
|
| 17 |
|
| Gör väl mot din tjänare så att jag får leva och lyda ditt ord. |
|
| 18 |
|
| Öppna mina ögon så att jag kan se hur enastående din undervisning är. |
|
| 19 |
|
| Jag är en främling på jorden. Göm inte dina befallningar för mig. |
|
| 20 |
|
| Jag har en ständigt förtärande längtan efter dina förordningar. |
|
| 21 |
|
| Du straffar de högfärdiga, de förbannade som avviker från dina befallningar. |
|
| 22 |
|
| Lyft av mig vanära och förakt, för jag håller dina lagbud. |
|
| 23 |
|
| Fastän furstar sitter och förtalar mig, så mediterar din tjänare över dina lagar. |
|
| 24 |
|
| Ja, dina lagbud är min högsta glädje, de är mina rådgivare. |
|
| 25 |
|
| Min själ krälar i stoftet, skänk mig liv så som du lovat. |
|
| 26 |
|
| Jag beskrev mitt liv för dig och du svarade mig. Lär mig dina lagar. |
|
| 27 |
|
| Hjälp mig förstå dina påbuds innebörd. Jag vill meditera över dina mirakler. |
|
| 28 |
|
| Jag är deprimerad, res mig upp så som du lovat. |
|
| 29 |
|
| Håll mig borta från falska vägar, skänk mig i nåd din undervisning. |
|
| 30 |
|
| Jag har valt sanningens väg, jag har dina förordningar för ögonen. |
|
| 31 |
|
| Jag håller mig till dina budskap, Herre, låt mig inte bli besviken. |
|
| 32 |
|
| Jag löper dina befallningars väg. För du vidgar min förståelse. |
|
| 33 |
|
| Herre, lär mig dina lagars innebörd, och jag ska hålla dem som min lön. |
|
| 34 |
|
| Hjälp mig förstå och ta vara på din undervisning, och hålla den helhjärtat. |
|
| 35 |
|
| Led mig på dina befallningars stig, för jag älskar den. |
|
| 36 |
|
| Vänd mitt hjärta till dina budskap och inte till mammon. |
|
| 37 |
|
| Vänd bort mina ögon från tomhet, skänk mig liv på dina vägar. |
|
| 38 |
|
| Uppfyll ditt löfte till din tjänare, så att du fruktas. |
|
| 39 |
|
| Ta bort vanäran som skrämmer mig, för dina förordningar är goda. |
|
| 40 |
|
| Jag längtar efter dina påbud! Skänk mig liv genom din rättfärdighet. |
|
| 41 |
|
| Herre, låt mig få del av din trogna kärlek, din frälsning, så som du lovat. |
|
| 42 |
|
| Då kan jag ge hånaren svar, för jag förtröstar på ditt ord. |
|
| 43 |
|
| Låt mig alltid få tala sanningens ord, för mitt hopp ligger i dina förordningar. |
|
| 44 |
|
| Jag vill alltid hålla din undervisning, i all evighet. |
|
| 45 |
|
| Jag ska vandra i frihet, för jag studerar dina påbud. |
|
| 46 |
|
| Jag talar inför kungar om dina lagbud utan att skämmas. |
|
| 47 |
|
| Jag njuter av dina befallningar, som jag älskar. |
|
| 48 |
|
| Jag lyfter händerna mot dina befallningar, som jag älskar. Och jag mediterar över dina lagar. |
|
| 49 |
|
| Tänk på det ord du gav din tjänare, du gav mig hopp genom det. |
|
| 50 |
|
| Det här är min tröst i mitt elände: att ditt ord skänker mig liv. |
|
| 51 |
|
| De högfärdiga smädar mig ständigt, men jag avviker inte från din undervisning. |
|
| 52 |
|
| Herre, jag minns dina urgamla förordningar och finner tröst. |
|
| 53 |
|
| Jag grips av raseri över de onda som förkastar din undervisning. |
|
| 54 |
|
| Jag sjunger om dina lagar i huset där jag bor som främling. |
|
| 55 |
|
| Jahve, om natten tänker jag på ditt namn, och jag har hållit din undervisning. |
|
| 56 |
|
| Så har det blivit för mig, för jag håller dina påbud. |
|
| 57 |
|
| Herren är min arvedel. Jag har lovat att hålla dina ord. |
|
| 58 |
|
| Jag söker hängivet din närvaro. Visa mig nåd efter ditt löfte. |
|
| 59 |
|
| Jag tänker över mitt liv och vänder om till dina lagbud. |
|
| 60 |
|
| Utan att tveka eller dröja håller jag dina befallningar. |
|
| 61 |
|
| De ondas rep omsnärjer mig, men jag glömmer inte din undervisning. |
|
| 62 |
|
| Jag stiger upp mitt i natten och tackar dig för dina rättfärdiga förordningar. |
|
| 63 |
|
| Jag umgås med alla som fruktar dig, dem som håller dina påbud. |
|
| 64 |
|
| Herre, din trogna kärlek fyller jorden. Lär mig dina lagar. |
|
| 65 |
|
| Herre, du har behandlat din tjänare väl så som du lovat. |
|
| 66 |
|
| Lär mig omdöme och förstånd, för jag tror på dina befallningar. |
|
| 67 |
|
| Jag gick vilse innan jag fick lida, men nu håller jag ditt ord. |
|
| 68 |
|
| Du är god och gör gott, lär mig dina lagar. |
|
| 69 |
|
| De högfärdiga kletar lögner på mig, men jag håller helhjärtat dina påbud. |
|
| 70 |
|
| Deras hjärtan är känslokalla, men jag njuter av din undervisning. |
|
| 71 |
|
| Det var bra att jag fick lida, det har lärt mig dina lagar. |
|
| 72 |
|
| Undervisning från din mun har större värde för mig än tusentals guld- och silvermynt. |
|
| 73 |
|
| Dina händer har gjort och format mig. Ge mig insikt så att jag förstår dina befallningar. |
|
| 74 |
|
| De som fruktar dig ser mig och gläds, för jag sätter mitt hopp till ditt ord. |
|
| 75 |
|
| Herre, jag vet att dina domslut är rättfärdiga och att du i trofasthet gav mig lidande. |
|
| 76 |
|
| Låt din trogna kärlek trösta mig, så som du lovat din tjänare. |
|
| 77 |
|
| Låt mig få del av din barmhärtighet så att jag får liv, för din undervisning är min högsta glädje. |
|
| 78 |
|
| Låt de högfärdiga skämmas för att de kränker mig med lögner. Jag mediterar över dina påbud. |
|
| 79 |
|
| Låt de gudfruktiga vända sig till mig, de som följer dina lagbud. |
|
| 80 |
|
| Låt mitt hjärta fullkomnas i dina lagar så att jag inte behöver skämmas. |
|
| 81 |
|
| Jag längtar så efter din frälsning, jag sätter mitt hopp till ditt ord. |
|
| 82 |
|
| Mina ögon längtar efter ditt löfte, jag frågar: ”När ska du trösta mig?” |
|
| 83 |
|
| Jag är som en sotig och torr vinsäck, likväl glömmer jag inte dina lagar. |
|
| 84 |
|
| Hur många dagar har din tjänare kvar? När ska du verkställa dom över mina förföljare? |
|
| 85 |
|
| De högfärdiga har grävt gropar för mig, de lever inte efter din undervisning. |
|
| 86 |
|
| Alla dina befallningar är sanna. Hjälp mig, de förföljer mig med lögner. |
|
| 87 |
|
| De var nära att ända mitt jordeliv, men jag övergav inte dina påbud. |
|
| 88 |
|
| Skänk mig liv i din trogna kärlek och jag ska hålla ditt budskap. |
|
| 89 |
|
| Herre, ditt ord står för evigt fast i himlen. |
|
| 90 |
|
| Din trofasthet varar från släkt till släkt. Du grundade jorden och den består. |
|
| 91 |
|
| Dina naturlagar består än i dag, för allting tjänar dig. |
|
| 92 |
|
| Om inte din undervisning var min högsta glädje skulle jag gå under i mitt elände. |
|
| 93 |
|
| Jag ska aldrig glömma dina påbud, för genom dem skänker du mig liv. |
|
| 94 |
|
| Jag tillhör dig, fräls mig, för jag studerar dina påbud. |
|
| 95 |
|
| De onda hoppas kunna döda mig, men jag ger akt på dina lagbud. |
|
| 96 |
|
| Jag ser att allt ”fullkomligt” har en gräns. Men din befallning är gränslös. |
|
| 97 |
|
| Jag älskar din undervisning! Hela dagen mediterar jag över den. |
|
| 98 |
|
| Dina befallningar är alltid med mig, de gör mig visare än mina fiender. |
|
| 99 |
|
| Jag har mer insikt än alla mina lärare, för jag mediterar över dina budskap. |
|
| 100 |
|
| Jag är klokare än de gamla, för jag håller dina påbud. |
|
| 101 |
|
| Jag håller mig ifrån alla onda vägar så att jag kan följa ditt ord. |
|
| 102 |
|
| Jag avviker inte från dina förordningar, för du undervisar mig. |
|
| 103 |
|
| Ditt ord är i min mun mer välsmakande än honung. |
|
| 104 |
|
| Dina påbud ger mig förstånd, därför hatar jag alla falska vägar. |
|
| 105 |
|
| Ditt ord är en lykta för min fot, ett ljus på min stig. |
|
| 106 |
|
| Jag har svurit en ed som står fast: att hålla dina rättfärdiga förordningar. |
|
| 107 |
|
| Jag lider svårt. Herre, skänk mig liv så som du lovat. |
|
| 108 |
|
| Herre, ta emot mitt frivilliga offer av lovprisning, och lär mig dina förordningar. |
|
| 109 |
|
| Mitt liv är i ständig fara, men jag glömmer inte din undervisning. |
|
| 110 |
|
| De onda gillrar fällor för mig, men jag avviker inte från dina påbud. |
|
| 111 |
|
| Dina budskap är min eviga arvedel, de är mitt hjärtas glädje. |
|
| 112 |
|
| Jag vill av hjärtat följa dina lagar, lönen är evig. |
|
| 113 |
|
| Jag hatar folk med kluvna själar, men jag älskar din undervisning. |
|
| 114 |
|
| Du är mitt gömställe och min sköld, jag sätter mitt hopp till ditt ord. |
|
| 115 |
|
| Försvinn ifrån mig, ni onda! Jag tänker följa Guds befallningar. |
|
| 116 |
|
| Bistå mig efter ditt ord och jag får leva. Förvandla inte mitt hopp till besvikelse. |
|
| 117 |
|
| Styrk mig så att jag räddas och alltid kan iaktta dina lagar. |
|
| 118 |
|
| Du ringaktar alla som avviker från dina lagar, för de är falska och opålitliga. |
|
| 119 |
|
| Alla onda på jorden avlägsnar du som slagg, därför älskar jag dina lagbud. |
|
| 120 |
|
| Jag skakar av fruktan för dig och jag räds dina domar. |
|
| 121 |
|
| Jag har levt rättvist och rättfärdigt. Lämna mig inte åt mina förtryckare. |
|
| 122 |
|
| Borga för din tjänares väl. Låt inte de högfärdiga förtrycka mig. |
|
| 123 |
|
| Mina ögon längtar efter din frälsning och efter ditt rättfärdiga löfte. |
|
| 124 |
|
| Behandla din tjänare efter din trogna kärlek och lär mig dina lagar. |
|
| 125 |
|
| Jag är din tjänare, ge mig insikt så att jag förstår dina lagbud. |
|
| 126 |
|
| Herre, det är tid för dig att verka, de bryter din lag. |
|
| 127 |
|
| Därför älskar jag dina befallningar mer än guld, mer än renaste guld. |
|
| 128 |
|
| Därför håller jag alla dina påbud utan undantag för rätta, och jag hatar lögnens alla vägar. |
|
| 129 |
|
| Dina budskap är enastående, därför lyder jag dem. |
|
| 130 |
|
| När dina ord öppnas ger de ljus och skänker insikt åt de enkla. |
|
| 131 |
|
| Jag flämtar av längtan efter dina befallningar. |
|
| 132 |
|
| Vänd dig till mig och visa mig nåd, så som du gör med dem som älskar ditt namn. |
|
| 133 |
|
| Vägled mina steg efter ditt ord, och låt ingen synd få makt över mig. |
|
| 134 |
|
| Befria mig från människors förtryck så att jag kan hålla dina påbud. |
|
| 135 |
|
| Låt ditt ansikte lysa över din tjänare och lär mig dina lagar. |
|
| 136 |
|
| Mina ögon är tårdränkta, för man följer inte din undervisning. |
|
| 137 |
|
| Herre, du är rättfärdig, och dina förordningar är oklanderliga. |
|
| 138 |
|
| Du har befallt dina rättfärdiga lagbud, de är absolut sanning. |
|
| 139 |
|
| Min iver förtär mig, för mina fiender ignorerar dina ord. |
|
| 140 |
|
| Ditt ord är fullkomligt rent, din tjänare älskar det! |
|
| 141 |
|
| Jag är enkel och föraktad, men jag glömmer inte dina påbud. |
|
| 142 |
|
| Din rättfärdighet är evig, och din undervisning är sanning. |
|
| 143 |
|
| Nöd och ångest är över mig, men dina befallningar är min högsta glädje. |
|
| 144 |
|
| Dina budskap är rättfärdiga för evigt, skänk mig förstånd och jag ska leva. |
|
| 145 |
|
| Jag har ropat av hela mitt hjärta: ”Svara mig, Herre, jag vill hålla dina lagar!” |
|
| 146 |
|
| Jag har ropat till dig: ”Rädda mig så att jag kan hålla dina lagbud!” |
|
| 147 |
|
| Jag möter gryningen med rop om hjälp. Jag sätter mitt hopp till ditt ord. |
|
| 148 |
|
| Jag vakar under nattens timmar för att meditera över ditt ord. |
|
| 149 |
|
| Herre, lyssna på mig i din trogna kärlek, skänk mig liv genom dina förordningar. |
|
| 150 |
|
| Brottslingarna närmar sig, de är fjärran från din undervisning. |
|
| 151 |
|
| Du är nära, Herre, och alla dina befallningar är sanna. |
|
| 152 |
|
| Jag vet sedan länge genom dina lagbud att du stadfäst dem för evigt. |
|
| 153 |
|
| Se till mitt elände och hjälp mig, för jag glömmer inte din undervisning. |
|
| 154 |
|
| Försvara min sak och friköp mig, skänk mig liv efter ditt löfte. |
|
| 155 |
|
| De onda är fjärran från frälsning, för de frågar inte efter dina lagar. |
|
| 156 |
|
| Herre, din barmhärtighet är stor, skänk mig liv efter dina förordningar. |
|
| 157 |
|
| Mina förföljare och fiender är många, men jag avviker inte från dina budskap. |
|
| 158 |
|
| Jag betraktar de falska med avsky, för de följer inte ditt ord. |
|
| 159 |
|
| Se hur jag älskar dina påbud! Herre, skänk mig liv i din trogna kärlek. |
|
| 160 |
|
| Ditt ord är helt och fullt sanning, och alla dina förordningar gäller för evigt. |
|
| 161 |
|
| Furstar förföljer mig utan skäl, men det är ditt ord som mitt hjärta fruktar. |
|
| 162 |
|
| Jag gläds över ditt ord, likt den som finner byte i mängd. |
|
| 163 |
|
| Jag hatar och avskyr falskhet, men jag älskar din undervisning. |
|
| 164 |
|
| Jag prisar dig sju gånger om dagen för dina rättfärdiga förordningar. |
|
| 165 |
|
| Fred och välgång har de som älskar din undervisning, och inget kan få dem på fall. |
|
| 166 |
|
| Herre, jag sätter mitt hopp till din frälsning och följer dina befallningar. |
|
| 167 |
|
| Jag håller dina lagbud och älskar dem innerligt. |
|
| 168 |
|
| Jag håller dina påbud och lagbud, för du ser allt vad jag gör. |
|
| 169 |
|
| Herre, låt mitt rop nå dig, ge mig förstånd efter ditt ord. |
|
| 170 |
|
| Låt min vädjan komma inför dig, rädda mig så som du lovat. |
|
| 171 |
|
| Låt mina läppar flöda av lovsång, för du lär mig dina lagar. |
|
| 172 |
|
| Låt min tunga lovsjunga ditt ord, för alla dina befallningar är rättfärdiga. |
|
| 173 |
|
| Låt din hand hjälpa mig, för jag har valt dina påbud. |
|
| 174 |
|
| Herre, jag längtar efter din frälsning, och din undervisning är min högsta glädje. |
|
| 175 |
|
| Låt mig få leva och prisa dig. Låt dina förordningar hjälpa mig. |
|
| 176 |
|
| Jag är vilse som ett förlorat får. Sök din tjänare, för jag har inte glömt dina befallningar. |
|
|
|
|