|
| 1 |
|
| Ordspråk av Salomo, Davids son, Israels kung. |
|
| 2 |
|
| Av dem får man fostran och vägledning, så att man förstår de visas ord. |
|
| 3 |
|
| Av dem får man vägledning till insikt och till ett ärligt och rättfärdigt liv. |
|
| 4 |
|
| De ger klokhet till de okunniga, och lärdom till de unga om vad som är viktigt. |
|
| 5 |
|
| Den vise hör dem och ökar sin kunskap. Den kloke skaffar sig vägledning |
|
| 6 |
|
| för att förstå ordspråk och liknelser, de visas ord och gåtor. |
|
| 7 |
|
| HERRENS fruktan är vishetens början, men den som är oklok föraktar vishet och vägledning. |
|
| 8 |
|
| Hör, min son, din fars förmaning, förkasta inte din mors undervisning. |
|
| 9 |
|
| De bildar en skön krans på ditt huvud, en vacker kedja kring din hals. |
|
| 10 |
|
| Min son, låt dig inte lockas av syndare. |
|
| 11 |
|
| De säger: ”Kom! Vi lägger oss i bakhåll för att döda, för att lura på oskyldiga. |
|
| 12 |
|
| Likt dödsriket slukar vi dem levande och hela, så som de som läggs ner i graven. |
|
| 13 |
|
| Vi ska få alla slags värdefulla ting och kan fylla våra hus med plundrat gods. |
|
| 14 |
|
| Du får vara med och dela, pengarna kan vi ha i en gemensam kassa.” |
|
| 15 |
|
| Min son, gå inte in på deras väg, sätt inte din fot på deras stig, |
|
| 16 |
|
| för med snabba steg söker de sig till ondskan, och snabbt vill de utgjuta blod. |
|
| 17 |
|
| Det är meningslöst att breda ut ett nät inför ögonen på fåglarna. |
|
| 18 |
|
| Dessa ligger på lur efter sitt eget blod och i bakhåll för sina egna liv. |
|
| 19 |
|
| Sådant blir slutet för den som roffar åt sig i oärlighet, det kostar honom hans eget liv. |
|
| 20 |
|
| Visheten ropar högt på gatan och höjer sin röst på torget. |
|
| 21 |
|
| Mitt bland de bullriga gatorna predikar den och håller tal vid stadsportarna: |
|
| 22 |
|
| ”Hur länge ska ni okunniga älska okunnighet, ni smädare njuta av smädelser, ni dårar hata kunskap? |
|
| 23 |
|
| Vänd om och ta emot min tillrättavisning, så ska jag låta min ande komma över er och dela med mig av min kunskap till er. |
|
| 24 |
|
| Jag har ropat på er, men ni har inte lyssnat. Jag har räckt ut min hand, men ingen har brytt sig om den. |
|
| 25 |
|
| Ni har struntat i alla mina råd och avvisat min tillrättavisning. |
|
| 26 |
|
| Därför ska jag också skratta åt er olycka och håna er förtvivlan, |
|
| 27 |
|
| när förskräckelsen griper tag i er som ett oväder och olyckan sveper över er som en stormby, när nöd och ångest drabbar er. |
|
| 28 |
|
| Då kommer de att ropa till mig, men jag ska inte svara. De kommer att söka mig men inte finna. |
|
| 29 |
|
| De hatade kunskap och ville inte frukta HERREN, |
|
| 30 |
|
| de avvisade mina råd och föraktade mina tillrättavisningar. |
|
| 31 |
|
| Därför får de äta sina gärningars frukt och mätta sig med sina onda planer. |
|
| 32 |
|
| De okunnigas avfällighet ska kosta dem livet och dårarnas sorglöshet förgöra dem. |
|
| 33 |
|
| Men den som lyssnar till mig ska leva i trygghet och behöver inte vara rädd för något ont.” |
|
|
|
|