|
| 1 |
|
| Herren avskyr falsk våg, men han gläds över rätt vikt. |
|
| 2 |
|
| Vanära följer i spåren av arrogans, men hos de ödmjuka är visdom. |
|
| 3 |
|
| Hederlighet leder de ärliga, men ohederlighet gör slut på de trolösa. |
|
| 4 |
|
| Rikedom är värdelös på vredens dag, men rättfärdighet räddar från döden. |
|
| 5 |
|
| Rättfärdighet jämnar den oklanderliges väg, men den onde faller på sin ondska. |
|
| 6 |
|
| Rättfärdighet räddar de ärliga, men de trolösa fångas av sina begär. |
|
| 7 |
|
| När den onde dör går hans hopp om intet, hans förhoppning på egen styrka omintetgörs. |
|
| 8 |
|
| Den rättfärdige räddas ur nöden, den onde drabbas i hans ställe. |
|
| 9 |
|
| Med munnen har den gudsfientlige ihjäl sin nästa, men genom kunskap räddas de rättfärdiga. |
|
| 10 |
|
| De rättfärdigas godhet skänker glädje åt staden. Och när de onda dör jublas det. |
|
| 11 |
|
| De rättrådigas välsignelse reser en stad, men de ondas prat river ner den. |
|
| 12 |
|
| Den som föraktar sin nästa är vettlös, men en förståndig man tiger. |
|
| 13 |
|
| Skvallraren röjer hemligheter, men en själsfrände håller tyst. |
|
| 14 |
|
| Utan ledarskap faller ett folk, men med många rådgivare går det väl. |
|
| 15 |
|
| Den som går i god för en främling råkar illa ut. Den som skyr handslag är trygg. |
|
| 16 |
|
| En älskvärd kvinna vinner ära. Våldsmän vinner rikedom. |
|
| 17 |
|
| En god man gör väl mot sig själv, men en grym man skadar sig själv. |
|
| 18 |
|
| Den som är ond gör en bedräglig vinst, men den som sår rättfärdighet säkrar sin lön. |
|
| 19 |
|
| Sann rättfärdighet leder till liv, men den som eftersträvar ondska ska dö. |
|
| 20 |
|
| Herren avskyr perversa hjärtan, men gläds över dem som lever oklanderligt. |
|
| 21 |
|
| Den onde ska verkligen inte undgå straff, men de rättfärdigas ätt ska frias. |
|
| 22 |
|
| Som en guldring i svinets tryne är en vacker kvinna utan omdöme. |
|
| 23 |
|
| De rättfärdiga önskar bara det goda, men de ondas hopp bringar vrede. |
|
| 24 |
|
| Den frikostige får bara mer, snåljåpen blir bara fattigare. |
|
| 25 |
|
| Den givmilde får välstånd, den som ger åt törstande blir själv styrkt. |
|
| 26 |
|
| Den som undanhåller sin säd förbannas av folket, men den som vill sälja är välsignad. |
|
| 27 |
|
| Den som söker det goda finner välvilja, den som söker det onda blir själv drabbad. |
|
| 28 |
|
| Den som förtröstar på rikedom ska falla, men de rättfärdiga grönskar som löven. |
|
| 29 |
|
| Den som beter sig illa mot sitt husfolk ärver vind. Dåren får slava åt den med vist hjärta. |
|
| 30 |
|
| Den rättfärdiges frukt är ett livets träd. En vis man är själavinnare. |
|
| 31 |
|
| Om den rättfärdige får vad han förtjänar på jorden, hur mycket mer då den onde syndaren! |
|
|
|
|