|
| 1 |
|
| Min son, håll mina ord och lagra mina bud inom dig. |
|
| 2 |
|
| Håll mina bud så får du leva, bevara min undervisning som din ögonsten. |
|
| 3 |
|
| Bind dem om dina fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla. |
|
| 4 |
|
| Kalla visdomen din syster och förståndet din allra närmaste. |
|
| 5 |
|
| De ska bevara dig från den förbjudna och otrogna kvinnan som talar så förföriskt. |
|
| 6 |
|
| Jag stod vid fönstret i mitt hus och såg ut genom gallret. |
|
| 7 |
|
| Jag tittade på de lättrogna. Bland ungdomarna observerade jag en ung man utan omdöme. |
|
| 8 |
|
| Han gick över gatan nära hennes hörn och tog riktning mot hennes hus. |
|
| 9 |
|
| Det var i skymningen vid dagens slut, då nattens mörker bröt in. |
|
| 10 |
|
| Och se, en kvinna klädd som en hora och med lömskt hjärta, mötte honom. |
|
| 11 |
|
| Hon är högljudd och rebellisk. Hon är ingen hemmafru, |
|
| 12 |
|
| utan lurpassar än på gatan, än på torgen och i varje gathörn. |
|
| 13 |
|
| Hon tog tag i honom och kysste honom. Och med skamlös uppsyn sa hon: |
|
| 14 |
|
| ”Jag har kött från fredsoffer. Jag har i dag infriat mina löften. |
|
| 15 |
|
| Så jag gick ut för att möta dig. Jag letade efter dig och fann dig. |
|
| 16 |
|
| Jag har bäddat min säng med täcken av färggrant egyptiskt linne. |
|
| 17 |
|
| Över bädden har jag strött myrra, aloe och kanel. |
|
| 18 |
|
| Kom, vi berusar oss av kärlek och njuter tillsammans av sex ända till morgonen! |
|
| 19 |
|
| För min man är inte hemma utan på resa långt härifrån. |
|
| 20 |
|
| Han tog med sig en pengapåse och kommer hem först vid fullmåne.” |
|
| 21 |
|
| Hon övertalar honom med sin lära, förför honom med behagfulla ord. |
|
| 22 |
|
| Genast följer han henne, som oxen till att slaktas, som en infångad dåre till att straffas, |
|
| 23 |
|
| tills pilen genomborrar hans lever. Han är lik fågeln som skyndar mot snaran omedveten om att livet står på spel. |
|
| 24 |
|
| Så lyssna på mig nu, söner, ge akt på mina ord. |
|
| 25 |
|
| Låt inte ditt hjärta vika av till hennes vägar. Irra dig inte in på hennes stigar. |
|
| 26 |
|
| För hon har fällt många, hennes offer är talrika. |
|
| 27 |
|
| Hennes hus är vägen till dödsriket, ner till dödens kammare. |
|
|
|
|