|
| 1 |
|
| Lyssna, visdomen ropar, förståndet höjer sin röst! |
|
| 2 |
|
| Hon står på höjdernas topp, vid vägen där stigarna möts. |
|
| 3 |
|
| Vid portarna in till staden, vid ingången ropar hon högt: |
|
| 4 |
|
| Jag ropar till er män, min röst går ut till Adams söner. |
|
| 5 |
|
| Ni lättrogna, lär er klokhet. Ni dårar, skaffa ett förståndigt hjärta. |
|
| 6 |
|
| Lyssna, för jag talar högt och ädelt, från mina läppar kommer sanna ord. |
|
| 7 |
|
| Ja, min mun talar sanning, mina läppar avskyr ondska. |
|
| 8 |
|
| Alla mina ord är rättfärdiga, inget är falskt eller perverst. |
|
| 9 |
|
| De är alla tydliga för den förståndige och riktiga för dem som funnit kunskap. |
|
| 10 |
|
| Ta emot min fostran istället för silver och kunskap hellre än rent guld. |
|
| 11 |
|
| För visdom är bättre än juveler. Av allt du åtrår är inget som henne. |
|
| 12 |
|
| Jag, visdomen, bor med klokheten, och har kunskap och gott omdöme. |
|
| 13 |
|
| Att frukta Herren är att hata ondska. Jag hatar högmod, arrogans, ont beteende och falsk mun. |
|
| 14 |
|
| Råd och insikt tillhör mig. Jag är förstånd, jag har styrka. |
|
| 15 |
|
| Genom mig regerar kungar, och härskare skipar rättvisa. |
|
| 16 |
|
| Genom mig styr furstar och stormän, alla domare på jorden. |
|
| 17 |
|
| Jag älskar dem som älskar mig, och de som ivrigt söker mig ska finna mig. |
|
| 18 |
|
| Hos mig är rikedom och ära, varaktigt välstånd och rättfärdighet. |
|
| 19 |
|
| Min frukt är bättre än finaste guld, min skörd bättre än utvalt silver. |
|
| 20 |
|
| Jag går på rättfärdighetens väg, mitt på rättvisans stigar, |
|
| 21 |
|
| för att ge arvsrikedom åt dem som älskar mig och fylla deras förråd. |
|
| 22 |
|
| Jag tillhörde Herren vid begynnelsen av hans väg, före hans verk i urtiden. |
|
| 23 |
|
| Jag insattes av evighet, från begynnelsen, innan jorden fanns. |
|
| 24 |
|
| Jag fördes fram innan djupen fanns, innan källorna flödade av vatten. |
|
| 25 |
|
| Jag fördes fram innan bergen grundades, innan höjderna fanns, |
|
| 26 |
|
| innan han skapade jorden och fälten och världens första stoft. |
|
| 27 |
|
| Jag var där när han beredde himlen, när han välvde en sfär över djupet, |
|
| 28 |
|
| när han stadfäste molnen däruppe, när djupets källor bröt fram med kraft, |
|
| 29 |
|
| när han satte en gräns för havet så att vattnet stannade där han befallt, när han fastställde jordens grundvalar. |
|
| 30 |
|
| Jag var då aktiv vid hans sida. Jag var hans dagliga glädje, ständigt överlycklig inför honom, |
|
| 31 |
|
| överlycklig av hela hans värld, glad över Adams söner. |
|
| 32 |
|
| Så lyssna nu till mig, mina söner. Saliga är de som följer mina vägar. |
|
| 33 |
|
| Lyssna till förmaning och bli visa, ignorera den inte. |
|
| 34 |
|
| Salig är den som hör på mig, som dagligen vakar vid mina dörrar och håller vakt vid mina dörrposter. |
|
| 35 |
|
| För den som finner mig finner livet och möter välvilja hos Herren. |
|
| 36 |
|
| Men den som inte finner mig skadar sin själ. Alla som hatar mig älskar döden. |
|
|
|
|