Du är själv orsak till att förlora den arvsegendom jag gett dig. Jag gör dig till slav för dina fiender i ett för dig okänt land. För ni har tänt min vredes eld som ska brinna för alltid.
Han är som ett träd planterat vid vatten. Det sträcker rötterna mot bäcken. Det räds inte när hetta kommer. Löven förblir alltid gröna. Det oroas inte under torra år och upphör aldrig att bära frukt.
Lik en rapphöna som ruvar på ägg hon inte lagt, är den som ohederligt skaffat rikedom. Mitt i livet blir han av med den, och till sist står han där som en dåre.
Herren är Israels hopp. Alla som överger dig blir vanärade. De i landet som avfaller från mig ska antecknas. För de har övergett Herren, källan med det levande vattnet.
Jag har inte dragit mig undan herdekallet inför dig. Jag har inte längtat efter smärtans dag. Du vet att mina läppars ord uttalades inför ditt ansikte.
Men om ni lyssnar till mig, säger Herren, och inte bär in någon börda genom denna stads portar på sabbaten, utan håller sabbaten helig och inte då utför något arbete,
då ska kungar och furstar som sitter på Davids tron rida in genom denna stads portar med vagnar och hästar, följda av sina stormän, Judas män och Jerusalems invånare. Då ska denna stad vara bebodd för alltid.
Folk ska komma från Judas städer, Jerusalems omgivningar, Benjamins land, Låglandet, bergsbygden och Negev. De ska bära fram brännoffer, slaktoffer, matoffer, rökelse och tackoffer till Herrens hus.
Men om ni vägrar lyssna till mig, att hålla sabbaten helig och inte bära in någon börda genom Jerusalems portar på sabbatsdagen, då ska jag tända en outsläcklig eld på dess portar och elden ska sluka Jerusalems borgar.