För så säger Herren: Jag ska göra dig till terror för både dig själv och alla dina vänner. De ska falla för sina fienders svärd inför dina ögon. Jag ska ge hela Juda i den babyloniske kungens hand. Han ska deportera dem till Babel och döda dem med svärd.
Jag ska ge alla rikedomar och ägodelar och dyrbarheter i denna stad, samt Judas kungars alla skatter, i deras fienders hand. De ska ta det som byte och föra det till Babel.
Och du, Pashur! Du och allt ditt husfolk ska gå i fångenskap. Du ska till Babel, och där ska du dö och begravas med alla dina vänner för vilka du har profeterat dina lögner.”
Jag sa: ”Jag vill inte tänka på honom och aldrig mer tala i hans namn.” Då blev det som en brinnande eld i mitt hjärta, instängd inom mig. Jag försökte förgäves stå emot.
Jag hör hur hopen viskar. ”Det är terror från alla håll! Ange honom! Ja, vi ska ange honom!” Alla mina vänner väntar på mitt fall. ”Kanske låter han bedra sig. Då får vi makt över honom och kan hämnas på honom.”
Men Herren är med mig som en skräckinjagande krigare. Därför ska mina förföljare falla och inte få makt över mig. De ska verkligen få skämmas, för de har misslyckats. Deras eviga vanära ska aldrig glömmas.