Han sa: Säg att en man skiljer sig från sin hustru. Hon lämnar honom och en annan man tar henne. Kan han då komma tillbaka till henne? Nej, landet blir då orenat. Ska du som horat med många älskare komma tillbaka till mig? säger Herren.
Lyft blicken mot de kala höjderna och se: Var har du inte skändat dig? Du satt vid vägarna och väntade på dem, som en arab i öknen. Du orenade landet med hor och ondska.
Herren sa till mig på kung Josias tid: Har du sett vad det avfälliga Israel gjort? Hon gick upp på alla höga berg och in under alla grönskande träd och horade.
Och jag såg att fastän jag gett det avfälliga Israel skilsmässobrev på grund av hennes äktenskapsbrott och sänt iväg henne, så blev ändå inte hennes trolösa syster Juda avskräckt. Även hon gick bort och horade.
Gå norrut och förkunna dessa ord: Vänd om, avfälliga Israel! säger Herren. Då ska jag inte längre vara ond på er, för jag är nådefull, säger Herren. Jag ska inte vara vred för alltid.
Du ska veta att du har skuld! Du har avfallit från Jahve din Gud och sprungit efter främmande gudar under alla grönskande träd. Du har vägrat lyssna på mig, säger Herren.
I de dagarna, säger Herren, när ni blir många och är fruktsamma i landet, ska ingen mer tala om Herrens förbundsark eller tänka på den. Ingen ska minnas den eller sakna den eller göra någon ny.
Den tiden ska Jerusalem kallas ”Jahves tron”. Alla folkslag ska samlas i Jerusalem, i Jahves namn. Och de ska inte mer följa sina rebelliska och onda hjärtan.
Jag sa: Jag ville sätta dig bland söner och skänka dig ett ljuvligt land, det vackraste arv bland folken. Jag tänkte du skulle kalla mig Fader och aldrig vända dig bort från mig.
Låt oss ligga här i vår skam, låt vår vanära täcka oss. För vi har syndat mot Jahve vår Gud, vi och våra fäder. Från vår ungdom till i dag har vi vägrat lyssnat till Jahve vår Gud.”