I sjunde månaden kom Ismael, son till Netanja, son till Elishama, av kunglig börd och en av kungens stormän, till Gedalja, Ahikams son, i Mispa. Han hade med sig tio män. När de åt tillsammans i Mispa
reste sig Ismael, Netanjas son, och hans tio män. Och de dödade med svärd Gedalja, son till Ahikam, son till Shafan. De mördade honom som Babels kung hade satt till ståthållare över landet.
kom åttio män från Shekem, Shilo och Samaria. De hade rakat av sig skägget, rivit sönder kläderna och ristat sig. De hade med sig matoffer och rökelse som de skulle bära fram i Herrens tempel.
Men bland dem fanns tio män som sa till Ismael: ”Döda oss inte! Vi har förråd av vete, korn, olja och honung gömda på landsbygden.” Då lät han bli att döda dem med de andra.
Brunnen där Ismael kastade kropparna av alla män som han mördat genom tricket med Gedalja, var samma brunn som kung Asa hade låtit göra på grund av Basha, Israels kung. Den fyllde nu Ismael, Netanjas son, med döda män.
Sedan förde Ismael resten av folket i Mispa bort som fångar, kungadöttrarna och allt annat folk som hade kvarlämnats i Mispa. Alla dem hade Nebusaradan, kaptenen för livvakten, gjort Gedalja, Ahikams son, till ståthållare över. Ismael, Netanjas son, tillfångatog dem och drog iväg över till ammoniternas söner.
Johanan, Kareas son, och alla hans befälhavare tog med sig från Mispa resten av folket som han återvunnit från Ismael, Netanjas son, efter att denne dödat Gedalja, Ahikams son. Det var soldater, kvinnor, barn och hovmän som han hade hämtat tillbaka från Gibeon.
undan kaldeerna. De var rädda för kaldeerna eftersom Ismael, Netanjas son, hade dödat Gedalja, Ahikams son, som Babels kung hade satt till ståthållare över landet.