Hon gråter så bittert om natten med tårar på kind. Hon saknar tröstare bland alla sina älskare. Hon är förrådd av alla vänner som blivit hennes fiender.
Juda har gått i exil efter förtryck och tungt slaveri. Hon bor bland hednafolk och finner ingen frid. Alla hennes förföljare kom över henne mitt i hennes fasa.
Vägarna till Sion sörjer, för ingen kommer till högtiderna. Alla hennes portar är öde, hennes präster suckar, hennes jungfrur gråter. Själv har hon bitter sorg.
Hennes fiender har makten. Hennes motståndare har det bra. På grund av hennes många synder har Herren plågat henne. Fienden drev hennes barn framför sig som fångar.
Jerusalem minns i dagar av nöd och hemlöshet alla rikedomar hon förr ägde. När hennes folk föll i fiendehand fanns ingen hjälpare. Hennes fiender såg med hån på hennes undergång.
Eftersom Jerusalem syndat så grovt har hon blivit oren. Alla som ärat henne föraktar henne, för de har sett henne naken. Hon suckar och vänder sig bort.
Orenhet fläckar hennes släp. Hon tänkte inte på slutet. Hennes fall är häpnadsväckande och det finns ingen som tröstar. Herre, se mitt betryck, fienden triumferar!
Är ni helt likgiltiga, ni som går vägen förbi? Titta och se! Finns en smärta som min, det som drabbat mig och som Herren plågat mig med på sin brinnande vredes dag?
Från höjden sände han eld som penetrerade mina ben. Han lade ut nät för mina fötter och stötte bort mig. Han lämnade mig övergiven och utmattad dagen lång.
Mina synder bands samman till ett ok. De knöts ihop av hans hand och lades på min nacke. Herren bröt min kraft och gav mig i deras våld som jag inte kan stå emot.
Herren förkastade alla krigsmän hos mig. Han samlade en armé mot mig för att krossa mina unga män. Herren trampade jungfrun dottern Juda som en vinpress.
Därför gråter jag, mina ögon, det bara flödar! För ingen tröstare är mig nära, ingen som ger liv åt min själ. Mina söner har övergetts, fienden har triumferat.
Sion sträcker ut sina händer, men ingen tröstar henne. Herren har befallt att grannfolken ska bli Jakobs fiender. Jerusalem har blivit något orent för dem.
De hör mina suckar, men ingen tröstar mig. Alla mina fiender hör om min ofärd och gläds över ditt verk. Låt dagen komma som du kungjort, så att det går dem som det gått mig.