”Människoson, säg till fursten i Tyros: Så säger Herren Jahve: Ditt hjärta är högmodigt och du säger: ’Jag är en gud, jag tronar på en gudatron mitt ute på havet.’ Men du är en människa och inte en gud, fastän du gjort ditt hjärta likt ett gudahjärta.
”Människoson, sjung en sorgesång om Tyros kung. Säg till honom: Så säger Herren Jahve: Du exemplifierade perfektion, du var full av visdom och fulländad i skönhet.
Du befann dig i Eden, Guds trädgård. Du var höljd i alla slags ädelstenar: karneol, topas och kalcedon, krysolit, onyx och jaspis, safir, rubin och smaragd. Dina tamburiner och flöjter var av guld. De var framställda åt dig den dag du skapades.
Din omfattande handel fyllde dig med våld, och du syndade. Så jag fördrev dig i vanära från Guds berg och förgjorde dig, du beskyddande kerub bland de flammande stenarna.
Ditt hjärta blev högmodigt på grund av din skönhet. Du fördärvade din visdom genom din strålglans. Så jag kastade ner dig till jorden och gav dig åt kungar till att beskådas.
Genom alla dina synder vid din orättfärdiga handel vanhelgade du dina helgedomar. Så jag lät eld gå ut från dig som slukade dig. Jag gjorde dig till aska på marken inför allas åsyn.
Så säger Herren Jahve: Lyssna! Jag är emot dig, Sidon, och jag ska förhärliga mig i dig. De ska förstå att jag är Jahve när jag fäller mina domar mot henne och manifesterar min helighet i henne.
Jag ska sända pest mot henne. Blod ska flyta på hennes gator. De slagna ska falla inne i staden för svärdet som drabbar henne från alla håll. Då ska de förstå att jag är Jahve.
Så säger Herren Jahve: När jag samlar Israels hus från de folk dit de skingrats ska jag manifestera min helighet bland dem inför folkens ögon. De ska få bo i sitt eget land, det som jag gav åt min tjänare Jakob.
De ska bo där i trygghet, bygga hus och plantera vingårdar. Ja, de ska bo i trygghet när jag fäller domar mot alla föraktande grannfolk. Då ska de förstå att jag är Jahve deras Gud.”