Sedan förde mannen mig ut på den yttre förgården mot norr, till den byggnad med tempelkamrar mitt emot den avskilda tempelgården och mitt emot tempelbyggnaden norrut.
För kamrarna låg i tre våningar. Och de saknade pelare sådana som i förgårdarna. Därför blev den översta våningens kamrar mer indragna än den nedersta och den mellersta våningens.
Framför kamrarna gick en gång, liksom vid tempelkamrarna på norra sidan. Kamrarnas längd och bredd, och utgångar och ingångar, samt andra anordningar, var likadana.
Han sa till mig: ”De norra och södra tempelkamrarna mitt emot tempelgården är heliga tempelkamrar. Där ska prästerna som får träda fram inför Herren äta det högheliga. De ska där förvara det högheliga - matoffer, syndoffer och skuldoffer - för det är en helig plats.
När prästerna gått in får de inte gå ut därifrån till den yttre förgården, om de inte där har lämnat kvar de kläder som de tjänstgjort i, för kläderna är heliga. De ska först ikläda sig andra kläder innan de får gå ut på den plats där folket får vara.”
Han mätte platsens fyra sidor. Den var omgiven av en mur, som var tvåhundrafemtio meter på längden och bredden. Muren skulle skilja det heliga från det oheliga.