Jag såg Herren stå vid altaret. Han sa: Slå till pelarhuvudena så att trösklarna skakar. Störta dem över allas huvuden. De överlevande ska jag döda med svärd. Ingen av dem ska kunna fly, ingen av dem ska undkomma.
Om de gömmer sig på Karmels topp ska jag hitta dem där och ta dem. Om de gömmer sig för min blick på havets botten ska jag där befalla ormen att bita dem.
Om de förs i fångenskap av sina fiender ska jag där befalla svärdet att döda dem. Jag fäster min blick på dem till deras ofärd och inte till deras välfärd.
Herren Jahve, som är över härskarorna, rör vid jorden och den upplöses, och alla dess invånare sörjer. Hela jorden reser sig som Nilen och sjunker som Egyptens flod.
Israels söner, är ni inte som kushiterna för mig? säger Herren. Förde inte jag Israel upp från Egypten, filisteerna från Kaftor och arameerna från Kir?
Lyssna! Herren Jahves ögon är riktade mot detta syndiga rike. Jag ska utplåna det från jordens yta. Men jag ska inte helt utplåna Jakobs hus, säger Herren.
Lyssna! Dagar ska komma, säger Herren, då plöjaren tätt följer skördemannen och druvtramparen såningsmannen. Bergen ska drypa av druvsaft och alla kullar överflöda.
Jag ska återupprätta mitt folk Israel. De ska bygga upp ruinlagda städer och bo i dem. De ska plantera vingårdar och dricka vinet. De ska anlägga trädgårdar och äta frukten.