Men Jona stod upp för att fly till Tarshish, undan Herrens ansikte. Han gick ner till Jafo och fann ett skepp som skulle till Tarshish. Han betalade för resan och gick ombord för att resa med dem till Tarshish, undan Herrens ansikte.
Sjömännen blev förskräckta och alla ropade till sin egen gud. Och de vräkte lasten överbord för att lätta skeppet. Men Jona hade gått ner under däck och låg i djup sömn.
Männen sa till varandra: ”Kom, vi kastar lott så vi får veta vem som är skuld till detta hemska som drabbat oss.” Så de kastade lott och den föll på Jona.
Då sa de till honom: ”Berätta för oss vem som är skuld till detta hemska som drabbat oss. Vad för arbete har du? Var kommer du ifrån? Från vilket land är du? Vilket folk tillhör du?”
Då ropade de till Jahve och sa: ”Jahve! Låt oss inte gå under för att vi tar den här mannens liv. Låt inte oskyldigt blod komma över oss, för du, Jahve, har gjort som du ville.”