och sade till de äldste i Midjan: "Nu kommer denna skara att äta upp allt omkring oss, liksom oxen äter upp gräset på marken." Balak, Sippors son, var på den tiden kung i Moab.
Han skickade sändebud till Bileam, Beors son, i Petor vid floden, där hans folk var bosatt, för att kalla honom till sig, och han lät säga: "Se, ett folk har dragit ut ur Egypten, det täcker markens yta och har slagit sig ner mitt emot mig.
Kom nu därför och förbanna detta folk åt mig, för det är starkare än jag. Kanske skall jag då kunna slå det och driva bort det ur landet. Ty jag vet att den du välsignar är välsignad, och den du förbannar är förbannad."
Bileam sade till dem: "Stanna här över natten, så skall jag komma tillbaka till er med de ord som Herren talar till mig." Då stannade Moabs hövdingar kvar hos Bileam.
Se, ett folk har dragit ut ur Egypten, och det täcker markens yta. Kom nu och förbanna det åt mig. Kanske skall jag då kunna strida mot det och driva bort det."
Bileam svarade Balaks tjänare: "Även om Balak skulle ge mig så mycket silver och guld som hans palats rymmer, kan jag inte överträda Herrens, min Guds, befallning, vare sig i smått eller stort.
Om natten kom Gud till Bileam och sade till honom: "Om männen har kommit för att kalla på dig, så stå upp och följ med dem. Men du skall endast göra det som jag säger dig."
Men då han nu följde med dem upptändes Guds vrede, och Herrens ängel ställde sig på vägen för att hindra honom. Bileam red på sin åsninna och två av hans tjänare var med honom.
När åsninnan fick se Herrens ängel stå på vägen med ett draget svärd i handen, vek hon av från vägen och gick ut på åkern. Men Bileam slog åsninnan för att driva henne tillbaka in på vägen.
Herrens ängel gick åter längre fram och ställde sig på ett trångt ställe, där det inte fanns någon möjlighet att vika undan vare sig till höger eller vänster.
Men åsninnan sade till Bileam: "Är inte jag din egen åsninna, som du ridit på hela ditt liv ända till denna dag? Och har jag någonsin förut brukat göra så mot dig?" Han svarade: "Nej."
Då öppnade Herren Bileams ögon, så att han såg Herrens ängel stå på vägen med ett draget svärd i handen. Och han bugade sig och föll ner på sitt ansikte.
Herrens ängel sade till honom: "Varför har du dessa tre gånger slagit din åsninna? Se, jag har gått ut för att hindra dig, ty jag ser att den här vägen leder till fördärvet.
Åsninnan såg mig och har dessa tre gånger vikit undan för mig. Hade hon inte vikit undan för mig, skulle jag nu i sanning ha dödat dig men låtit henne leva."
Då sade Bileam till Herrens ängel: "Jag har syndat, för jag visste inte att det var du som stod mig emot på vägen. Om det jag gör är orätt i dina ögon, så vill jag vända tillbaka."
Och Balak sade till Bileam: "Sände jag inte enträget bud till dig för att kalla hit dig? Varför ville du inte komma till mig? Skulle jag inte kunna bevisa dig ära?"