Sedan han hade gripit honom, satte han honom i fängelse och överlämnade honom åt fyra vaktavdelningar, vardera på fyra man, att bevaka honom, med avsikten att efter påsken ställa fram honom inför folket.
När nu Herodes tänkte dra honom inför rätta, låg Petrus natten före den dagen och sov mellan två soldater, bunden med två kedjor, och utanför dörren stod vakter som bevakade fängelset.
Och se, då stod en Herrens ängel där och ett ljussken lyste i rummet. Och han stötte Petrus i sidan och väckte honom och sa: Stå genast upp. Då föll kedjorna från hans händer.
Och ängeln sa till honom: Spänn på dig ditt bälte och ta på dig dina sandaler, och han gjorde så. Och han sa till honom: Ta på dig manteln och följ mig.
Och sedan de hade gått genom första och andra vakten, kom de till järnporten som ledde ut till staden. Den öppnade sig för dem av sig själv, och när de kom ut gick de en gata fram och i detsamma försvann ängeln ifrån honom.
Då Petrus blev sig själv igen, sa han: Nu vet jag verkligen att Herren har sänt sin ängel och räddat mig ur Herodes hand och från allt som det judiska folket hade väntat sig.
Då gav han tecken åt dem med handen att vara tysta, och berättade för dem hur Herren hade fört honom ut ur fängelset. Och han sa: Berätta detta för Jakob och bröderna. Sedan gick han därifrån och begav sig till en annan plats.
Och Herodes sökte efter honom, men då han inte fann honom, förhörde han vakterna och befallde att de skulle föras bort. Därefter reste han ner från Judeen till Cesarea och stannade där.
Och Herodes var mycket förbittrad på dem från Tyrus och Sidon. Gemensamt kom de nu till honom, och sedan de hade övertalat Blastus, kungens kammarherre, bad de om fred, eftersom deras land var beroende av kungen för sin försörjning.