Denne Melkisedek var konung i Salem och präst åt Gud, den Högste. Det var han som mötte Abraham, när denne kom tillbaka efter segern över kungarna, och Melkisedek välsignade honom.
Och Abraham gav honom tionde av allt. Melkisedek betyder för det första "rättfärdighetens konung", vidare "Salems konung", det vill säga "fridens konung".
Han står där utan far, utan mor och utan släktregister. Hans dagar har ingen början och hans liv har inget slut: han är lik Guds Son och förblir präst för evigt.
Om nu fullkomlighet kunde vinnas genom den levitiska prästtjänsten - och på den grunden hade folket fått lagen - varför måste då en annan präst träda fram, en som Melkisedek, en som inte sägs vara lik Aron?
Han måste inte som dessa överstepräster bära fram offer, en dag varje år, först för sina egna synder och sedan för folkets. Detta gjorde han en gång för alla, när han offrade sig själv.
Ty lagen insätter svaga människor till överstepräster, men det ord som bekräftades med ed och kom senare än lagen insätter Sonen, som är fullkomlig för evigt.