till kanaaneerna österut och västerut, till amoreerna, hettiterna, perisseerna och jebusiterna i bergsbygden, och till hiveerna nedanför Hermon i Mispalandet.
Herren sa till Josua: ”Var inte rädd för dem, för i morgon vid denna tid ska jag överlämna dem alla som lik åt Israel. Du ska skära av hälsenorna på deras hästar och bränna upp deras vagnar.”
Herren gav dem i Israels hand. De slog dem och förföljde dem ända till Stora Sidon, till Misrefot-Majim och till Mispadalen i öster. De slog dem och lät ingen överleva.
Israels söner behöll allt krigsbyte från dessa städer liksom boskapen. Människorna dödade de med svärd tills de alla var utrotade. De lät ingen bli kvar som andades.
För det var Herren som förhärdade deras hjärtan så att de gick ut i krig mot Israel. Detta för att han skulle förinta dem fullständigt utan att få nåd. Istället skulle han utrota dem, så som Herren befallt Mose.
Vid denna tid gav sig Josua av och utrotade anakiterna i bergsbygden, i Hebron, Debir, Anab och i hela Judas och Israels bergsbygd. Josua förintade både dem och deras städer fullständigt.
Så erövrade Josua hela landet, så som Herren lovat Mose. Josua gav det som egendom åt Israel, efter deras avdelningar och stammar. Landet hade nu fred.