Efraims män sa till Gideon: ”Varför gjorde du så här mot oss? Du kallade inte på oss när du gick ut i krig mot midjaniterna!” De tillrättavisade honom skarpt.
Det var i er hand som Gud gav de midjanitiska furstarna Oreb och Seeb. Vad har jag klarat av att uträtta i jämförelse med er?” Deras ilska lade sig när han talade så.
Så han sa till Suckots män: ”Ge några brödkakor åt folket som följer mig. De är utmattade, och jag förföljer de midjanitiska kungarna Seba och Salmunna.”
Seba och Salmunna befann sig i Karkor med sina härar, omkring 15 000 man. Det var allt som återstod av armén med österns söner. 120 000 svärdbeväpnade män hade stupat.
När Gideon kom till Suckots män sa han: ”Titta! Här är Seba och Salmunna, som ni hånade mig för och sa: ’Har du redan Seba och Salmunna i din hand, att vi skulle ge bröd åt dina utmattade män?’”
Då sa Seba och Salmunna: ”Res dig upp själv och hugg ner oss! Sådan man, sådan styrka.” Då reste sig Gideon och dödade Seba och Salmunna. Han tog också smyckena som hängde om halsen på deras kameler.
Gideon fortsatte: ”Jag begär en sak av er, att ni alla ger mig de örringar ni tagit som krigsbyte.” Midjaniterna bar nämligen örringar av guld eftersom de var ismaeliter.
Guldringarna som han begärde vägde tjugo kilo. Därtill kom halssmycken och örhängen, och purpurkläderna som de midjanitiska kungarna burit, och kedjorna som hängt på deras kameler.