David tänkte: ”En dag kommer mitt liv att tas genom Sauls hand. Det är bäst att jag flyr till filisteernas land. Då ska Saul förtvivla och sluta söka mig över hela Israels område, och jag undkommer hans hand.”
Han slog sig ner hos Akish i Gat med sina män, var och en med sin familj. David hade med sig sina båda hustrur, Ahinoam från Jisreel och Abigail från Karmel, Nabals änka.
David sa till Akish: ”Om jag har din välvilja, låt mig då få en plats i någon stad ute på landet där jag kan bo. Varför skulle din tjänare bo här i kungastaden hos dig?”
David och hans män drog ut på plundringståg mot geshureerna, girsiterna och amalekiterna. Dessa folk bodde sedan gammalt där i landet, fram emot Shur och till Egypten.
När Akish frågade: ”Var har ni plundrat i dag?” svarade David: ”I Judas del av Negev”, eller: ”I jerachmeeliternas del av Negev”, eller: ”I keniternas del av Negev.”
David lät varken män eller kvinnor leva och komma till Gat, för han tänkte: ”De kommer annars att berätta om oss och säga: Så har David gjort och så har han alltid betett sig när han bott i filisteernas land.”