De svarade: ”Om ni vill sända iväg Israels Guds ark ska ni inte sända bort den utan gåvor. Ge honom åtminstone ett skuldoffer. Då ska ni botas, och ni ska förstå varför hans hand inte viker ifrån er.”
De frågade: ”Vad för slags skuldoffer ska vi sända honom?” De svarade: ”Fem tumörer av guld och fem råttor av guld, efter antalet av filisteernas furstar, för samma plåga har drabbat er alla och era furstar.
Gör avbildningar av era tumörer och av råttorna som fördärvar ert land. Ge så ära åt Israels Gud. Kanske lättar han då sin hand över er och era gudar och ert land.
Observera om den tar vägen till sitt eget område, till Bet-Shemesh. Då var det Herren som vållade oss denna hemska ofärd. Men annars vet vi att det inte var hans hand som slog oss utan det drabbade oss av en ren tillfällighet.”
Korna gick raka vägen mot Bet-Shemesh. De höll sig till vägen och gick där råmande utan att vika av vare sig till höger eller vänster. Filisteernas furstar följde efter dem till gränsen mot Bet-Shemesh.
Vagnen kom till åkern som tillhörde Josua från Bet-Shemesh. Där stannade den vid en stor sten. Då högg de upp träet från vagnen och offrade korna som brännoffer åt Herren.
Leviterna tog ner Herrens ark samt skrinet med guldföremålen som fanns där bredvid, och placerade dem på den stora stenen. Männen i Bet-Shemesh frambar på den dagen brännoffer och slaktoffer åt Herren.
Råttorna av guld var lika många som filisteernas alla städer under de fem furstarna, både befästa städer och byar på landet. Den stora stenen där de placerade Herrens ark finns kvar än i dag på Josuas åker i Bet-Shemesh.
Gud slog männen i Bet-Shemesh för att de hade sett in i Herrens ark. Herren slog av folket 50 070 man. Folket sörjde över att Herren hade slaktat så många bland dem.