I Benjamin levde en mäktig och framstående man vid namn Kish. Han var son till Abiel, son till Seror, son till Bekorat, son till Afia, son till en benjaminit.
När de kom till Sufs land sa Saul till tjänaren som var med honom: ”Kom, vi går hem igen. Annars börjar min far bara oroa sig för oss och inte åsnorna.”
Men han svarade Saul: ”Lyssna, i den här staden finns en respekterad gudsman. Allt han säger inträffar. Låt oss gå dit. Kanske han kan säga vilken väg vi ska ta.”
Då sa Saul till sin tjänare: ”Om vi går dit, vad ska vi ta med till mannen? Brödet är slut i vår packning och ingen gåva har vi att ta med till gudsmannen. Vad har vi?”
När ni går in i staden finner ni honom innan han går upp på höjden till måltiden. Folket äter nämligen inte förrän han kommer, för han ska välsigna offret innan de inbjudna kan börja äta. Gå bara upp dit, så kommer ni att träffa honom.”
”I morgon vid den här tiden sänder jag till dig en man från Benjamins land. Honom ska du smörja till furste över mitt folk Israel. Han ska rädda mitt folk från filisteernas våld, för jag har sett till mitt folk eftersom deras rop har nått mig.”
Samuel svarade Saul: ”Jag är siaren. Gå före mig upp till offerhöjden, för där ska du i dag äta med mig. När jag i morgon tar avsked av dig ska jag ge dig besked om allt vad du har på hjärtat.
Oroa dig inte för åsnorna som försvann för tre dagar sedan, de har kommit till rätta. Och alla i Israel, vem önskar de om inte dig och hela din fars hus?”
Saul svarade: ”Jag är ju en benjaminit från en av de minsta stammarna i Israel. Och min släkt är den ringaste bland alla släkter i Benjamins stam. Så varför talar du till mig så?”
Kocken tog fram ett lår med allt kött på det och satte fram åt Saul. Samuel sa: ”Det här har sparats åt dig, varsågod. Det har lagts undan åt dig för just den här stunden, som jag inbjudit folket till.” Så åt Saul den dagen med Samuel.
De vaknade tidigt vid gryningen. Samuel ropade upp till Saul på taket: ”Stig upp, så ska jag sända iväg dig.” Då steg Saul upp och de gick tillsammans ut.
Då de kom ner till utkanten av staden sa Samuel till Saul: ”Säg till tjänaren att gå i förväg, men stanna du här så ska jag låta dig höra Guds ord.” Och tjänaren gick vidare.